Beställ: Bli en vinnare i den globala världen

Metoden är genialisk i sin enkelhet och kan vara till stor hjälp inte bara för barn med en diagnos. Vi vet att information kommer till oss via våra sinnen. Pedagoger är i regel ett verbalt folk som ofta berättar och pratar. De flesta elever kan ta in information och instruktion på detta sätt. Barn med neuropsykiatriska problem, menar Birgitta Andersson, har svårt med det. Genom att skriva och rita fastnar informationen lättare och jag tror detta gäller även många andra i ”riskzonen” som vi tycker har myror i byxorna och svårt att koncentrera sig.

Birgitta använder metoden att rita händelseförlopp – det kan gälla en instruktion, men ofta även en konflikt eller en utmaning. En serie som består avstreckgubbar kan tydliggöra och synliggöra ett dilemma som eleven upplever. Genom att diskutera med utgångspunkt från bilderna blir allt klarare. Man kan samla sina teckningar och ”serier” i häften som man sedan kan bläddra igenom för att påminna sig om olika lösningar.

Jag märker att detta låter litet krångligt när jag beskriver det, men själva idén är enkel och samtidigt genialisk och rätt självklar när man tänker på det. Idén att visualisera och synliggöra förväntat beteende kan vara till stor hjälp för alla pedagoger som upplever frustration i arbetet med enskilda elever och grupper. Kan det vara så enkelt att eleven inte har en tydlig ”bild” i huvudet på vad han eller hon förväntas göra? Hjälp honom eller henne genom att ge tydligare bilder och en del problem kommer att minska. Det är absolut värt ett försök, och Birgittas böcker är absolut värda att upptäckas.

På denna blogg har jag berättat om de alternativ som kommer, särskilt inom mobilt lärande. Alla möjliga aktörer börjar ge sig in i leken. En logisk utveckling för de hotade traditionella medierna är att erbjuda tjänster för lärande utifrån sin eget kompetensområde. Ett exempel är Dagens Nyheter som nu lanserar DN-Skolan. Tyvärr är inte sajten, dnskola.se igång ännu. Den lanseras inom kort, men på mässan fanns vykort med fina bilder på framsidan och exempel på uppgifter man kan lösa med hjälp av informationen på DN-skolans hemsida. Det verkar vara ett bra hjälpmedel och ett stöd för lärare.

Detta är bara början till en mängd olika ”lärtjänster” och lärplattformar som kommer att komplettera den vanliga skolan. Det är fält som kommer att växa lavinartat och som gör att skolans personal får nya möjligheter att ta ställning till. Det ställer även till det kring pedagogens roll att vägleda eleverna igenom djungeln av möjligheter som finns via webben. Eller är det de nya lärformerna som ska vägleda oss?

Klas är helt enkelt arg på folk och system som prioriterar fel. Är inte ett syfte med en organisation att ta fram det bästa hos sina medarbetare för att nå sina mål – eller har organisationer blivit alldeles för mycket ett stöd för själva systemet? Detta låter allvarligt, men Klas ger allting en rolig vinkling med många goda exempel. Han resonerar mycket kring vad som är effektivitet. Få mer gjort på kortare tid är det som denna bok handlar om. Inom skolbranschen finns många goda exempel på barn som vid behov kan lära sig hela mellanstadiets eller högstadiets matematik på tre månader. Det går ju att lära sig ett helt nytt språk på tre månader – det har jag gjort – med koncentration, motivation och bra lärare.

Ägnar vi oss åt fel saker? Hur skapar vi organisationer som underlättar framgång? Klas beskriver bäst själv sin bok: ”En liten bok skriven av en krullig handelsresande i sunt förnuft ska försöka ge inspiration till individer som ska läsa detta och sedan ta itu med sina egna nedärvda och självskapade begränsningar, och framförallt ska detta sedan leda till att en massa människor ska bryta förlamande strukturer i stora organisationer.”

Pust – inte illa, men ett viktigt tema. Klas berättar med humor och en ovanligt lättläst stil.

Beställ: YCDBRALAI

Vi håller på att tappa bort våra barn till deras jämnåriga, antingen fysiskt då de ska vara med varandra jämt eller via uppkoppling då de måste ha kontakt, checka upp och jämföra sig via nätet. En jämnårig kan aldrig, aldrig erbjuda den trygghet och stabilitet som föräldrar och släkt kan. Rätt som det är ändras modet, vänner och lojaliteter. Barn som växer upp idag möts av allt fler vuxna. Ungdomar blir vuxentrötta eller vuxentörstiga – och så flyr de in i kompisvärlden. Det finns saker vi kan göra, som författarna berättar om, men det kräver engagemang, stabilitet och övertygelse från vår sida.

Gordon Neufeld kommer till Sverige den 12 oktober 2009 (Stockholm) i ett arrangemang av Jonas Himmelstrand och Strategier. Själv deltog jag förra gången han var här. Om du har möjlighet, missa inte detta tillfälle. Det är intressant, gripande, nyttigt, övertygande och framförallt viktigt. Information och anmälan här. ”Relationer ger auktoritet i skolan” heter dagen, men budskapet är lika viktigt för föräldrar och för dem som har med barn att göra utanför skolans värld.

Beställ: Våga ta plats i ditt barns liv

Den finska sisun är ett uttryck som står för målmedvetenhet och ett envist och uthålligt arbete för att nå resultat. Åsa beskriver fem faktorer som leder till framgång när det gäller elevernas kunskapsresultat. 

- Kartläggning, dokumentation och stödåtgärder 
- Mål, krav och spelregler 
- Elevbedömning och betyg 
- Styrning och struktur 
- Kärlek, glädje och respekt

Boken ger både goda principer och praktiska exempel. Med 20 år som klasslärare i Finland och nu fyra år som klasslärare i Sverige har Åsa många värdefulla observationer och erfarenheter som är viktiga att ta del av.

Länk till Gleeups ordersida.

Boken är en lättläst sammanfatting av ledarskapsteorier, kommunikationsprinciper, konflikthanteringsregler och annat som en modern ledare med anspråk på att agera demokratisk bör känna till och behärska. För den som är ny som ledare kan Lottas principer, råd, berättelser och idéer vara till god hjälp. För den som har mer erfarenhet är det alltid bra att få sin resa och ansträngning bekräftad.

Boken hade nog vunnit på litet ordentligare forskningsreferenser eftersom forskning nämns i texten men är ej med i referenslistan. Det är nog en personlig käpphäst jag har med min forskarbakgrund. Principerna och påminnelserna är viktiga. Använd gärna boken som cirkelbok och diskussionsunderlag. De goda principerna behöver kompletteras med erfarenhetsutbyte som kan påverka vardagsagerande. Ta gärna fram konkreta situationer som du befinner dig i genom din ledarroll. Diskutera sedan goda principer, alternativa handlingar och tips inför fortsättningen.
Beställ: Det demokratiska ledarskapet

Boken är läsvärd men samtidigt väcker den många frågor. KIPP är knappast
okontroversiell. Barnen går i skolan från 07.30 till 17.00 varje vardag,
varannan lördag morgon och tre veckor varje sommarlov. Lärarna
jobbar ofta i par och får lite extra betalt för de extra timmarna. Skolorna
rekryterar i regel unga entusiaster och med hjälp av pengar från
grundarna till kläddjätten The Gap finansierar de lärarträningen. Det är
spännande läsning och jag läser med lite avundsjuka – nog hade jag
startat friskolor om fenomenet hade funnits några år tidigare. Det är
ju kittlande att omsätta sina idéer i praktiska handlingar.

Feinstein och Levin hämtade sin inspiration bl a från Harriet Ball,
www.harrietball.com

som använder mycket sång, ramsor och
upprepningstekniker i ett slags rappande. Även Rafe Esquith www.hobartshakespeareans.org
var en mentor och förebild – en mästarlärare från Los Angeles som är
känd för sina Shakespeare- föreställningarna med barnen. Skolan i New
York blev berömd för sin musiklärare – alla barn spelade i skolans
orkester. Feinstein och Levin hade som policy att besöka varje barns
hem både när de rekryterade och förklarade sin idé och med jämna
mellanrum som lärare. Det uppfattades som ett tecken på respekt och
omsorg att besöka hemmen och välkomnades av de allra flesta föräldrar.
Där gick man igenom en överenskommelse som alla undertecknade om ansvar,
uppföljning, regler m m. Det skulle vara tydligt vad man ”köpt in sig
på” så att säga.

Sedan, med enastående passion och hängivenhet började en process att
övertyga eleverna om att de kunde mycket mera än de trodde. Med hårt
arbete och ett gott uppförande kunde det gå bra i skolan och gå bra
senare i livet. Några ovanliga grepp i klassrummet används, men mest
är det fråga om hård träning som har gett resultat. Skolorna
uppmärksammas för elevernas framgångar i nationella prov och för att ha kunnat bevisa att det går att åstadkomma resultat även i de mest utsatta områden.

Modellen som sådan är rätt främmande för svenska förhållanden (t ex är
lärarna inte fackligt anslutna och få här skulle ställa upp på dessa
osedvanligt långa dagar), men detta är en historia (som det så ofta
är) av hårt arbete, hög ambition, mycket disciplin, stort
ansvarstagande och konsekvent uppföljning och sådana ting fungerar
oavsett kultur och situation.

Det är anledning nog att ta reda på hur
KIPP och liknande lyckade skolprojekt fungerar.
www.kipp.org

Beställ: Work Hard. Be Nice.

Lärstilar och läsning