Litet kan man läsa i följande artikel som ger en kort, kort sammanfattning av företag som söker nya utbildningslösningar. Där framhäver man särskilt ett företag som heter Einztein . Sajten har som mål att hjälpa studenten hitta gratis on-line kurser.

larandetsfysio_stckhlm

larandetsfysio_malmo

Föreläsning i Stockholm den 20 september 2010

Den 14, 15 och 17 juni 2010 kommer Dr Gordon Neufeld, en av världens ledande barnpsykologer tillbaka till Sverige. Han kommer att tala om ankytningsteorin och presentera några av de mest intressanta förklaringsmodellerna för det som orsakar koncentrationssvårigheter, mobbning och alienation. Har du inte hört honom, är det ett måste! Här finns länkar till den 14 juni, 15 juni och 17 juni med mer information.

I september kommer Dr Carla Hannaford och håller en veckoslutskurs den 18-19 september 2010. Dr Hanneford är en av världens ledande experter på inlärningens fysiologi. Hannaford är biolog och påvisar kopplingen mellan kroppen och hjärnan och hur detta påverkar lärande och stressnivåer. Hyperintressant på flera fronter. Här finns en pdf larandetsfysio_stckhlm med ytterligare information.

Det är bra att tänka på att förmodligen är 80 % av allt lärande av informell karaktär och 20 % av allt lärande av formell karaktär. ”Formellt” betyder i ett klassrum, med en lärare, med en lärobok. Det behövs. Samtidigt får vi inte glömma bort allt som våra elever (och vi själva) lär oss utanför en formell skolmiljö. Vi lär oss från vänner, böcker vi läser frivilligt, webben, TV-program, DVD-kurser, mm. Var noggrann med att prata med eleverna även om det som de lär sig utanför skolan, för att stödja deras lärande och själv lära dig hur de gör när de lär sig – och vad som motiverar dem. När hittar de drivkraft? När hittar de flow?

Skolan har sina fördelar och nackdelar för lärandet, men det är viktigt att se på lärandet som en helhet och inte bara se sin egen lektion och sitt eget ämne. Ungdomar skaffar sig kunskaper och kompetenser på många andra ställen idag och detta måste vi se, erkänna, uppmuntra och analysera.

Jag erbjuder även SMS-tjänster av olika slag. Om du skickar följande meddelande: drjohn skola eller drjohn info (beroende på om du jobbar inom skolans värld eller utanför skolans värld) till nr 72500 kommer du med på en utskickningslista. Det innebär att jag skickar ett SMS till dig några gånger om året med nyheter om nya böcker och tjänster. En mindre operatörsavgift tillkommer. Du kan även anmäla dig via startsidan på min hemsida.

Du kan även ladda ner tipslistor (samma som på hemsidan) i din mobiltelefon. Via SMS så kostar samma fil 5:- st. fast du får den i mobilen istället för på din dator. Varsågod — om du vill. Det är tjänster jag experimenterar med och provar.

Via SMS: Skicka följande meddelande till nummer 72500

drjohn tips1 10 tips för bättre ledarskap i klassrummet

drjohn tips2 10 tips för samtal utifrån styrkor

drjohn tips3 10 spelregler att etablera under en lektion

drjohn tips4 10 tips för att skapa förutsättningarna för en lyckad lektion

drjohn tips5 10 tips för att handskas med ”riskbarn”

drjohn tips6 10 saker att titta på vid ett klassrumsbesök

drjohn tips 7 10 miljöfaktorer att kolla kring eleverna

drjohn tips8 10 saker att tänka på när du ger obekväm information

drjohn tips9 16 utgångspunkter för ett styrkesamtal

drjohn tips10 10 exempel på klargörande frågor

PROVA gärna!!

I boken får du svar på både varför det finns mer oro nu för tiden och vad man kan göra åt det. Det existerar många systemfel, men det finns också mycket som den goda ledaren kan göra för att hjälpa sig själv och sina elever. Trevlig läsning – och tillämpning! Många diskussionsfrågor gör boken lämplig att läsa tillsammans i ett arbetslag. John och Åsa åker gärna ut på föredrag och studiedagar kring detta och de erbjuder även handledning.

Att handleda pedagoger är en kurs om vad man tittar på vid ett klassrumsbesök och hur man coachar pedagogerna efteråt (eller hur pedagogerna kan coacha varandra – under kursen lär man sig hur co-coaching går till). Nästa kurstillfälle är 20-21 oktober 2010 i Stockholm.

1. Informell självspegling – du reflekterar och analyserar på egen hand.

2. Formell självspegling – du skriver dagbok, loggbok eller svarar på några frågor regelbundet – för din egen skull.

3. Informell kompisspegling – du ringer eller träffar en kollega eller kompis och pratar av dig.

4. Formell kompisspegling – man formaliserar via kollegial handledning, t ex co-coaching. Ni träffas på bestämda tider för att byta tid och ord och handleda varandra.

5. Informell gruppspegling – man pratar av sig inom sitt arbetslag, sin ”lärgrupp” eller annan lämplig form, t ex genom att gå laget runt.

6. Formell gruppspegling – en konsekvent, genomtänkt plan för systematisk bearbetning av pedagogiska utmaningar tillsammans med någon som håller i ledarskapet.

Det är lätt att förstå att skolor som använder formell gruppspegling kommer längst i sin utveckling. Arbeta för detta. Prioritera detta. I brist på det finns det dock en hel del annat man kan göra. Reflektera själv och skaffa någon att ”pusta” ihop med. Prata av dig men var också analytisk. Varför är det så här, och vad kan göras?

Lycka till! Det är viktigt!

Följande dialog utspann sig mellan en lärare och en elev som var besviken över brevvännen han tilldelats i ett brevvän- projekt.

”Du är inte nöjd med din brevvän men du svarade mycket artigt i brevet du skrev tillbaka. Din engelska är utmärkt. Det flyter på bra med rätt meningsuppbyggnad, t ex när du beskrev var du bor. Det är så här artigt man beter sig ute i världen.”

Dessa meningar har det mesta som behövs för att skapa och bibehålla en god lärare-elev- relation. Man erkänner och accepterar elevens känsla av besvikelse. Man lovordar artigheten och ansträngningen. Man ger både allmänt och specifikt beröm. Man lyfter det hela till något större än själva brevet – den artighet som behövs för att klara sig bra ute i världen.

Magin ligger ofta i detaljerna.

Vi fick lyssna på en skolchef från Pewaukee, Wisconsin. Nog finns det kulturella skillnader i svenskt och amerikanskt sätt att se på skolan. I USA handlar nästan allt idag om mätningar eller ”assessments” som det heter. JoAnn Sternke berättade om hur man arbetade i hennes distrikt. Förutom all statistik väckte hon flera frågor som är väl värda att fundera över. Till exempel följande fyra utmärkta frågor:

1. Vad är det som våra elever behöver kunna? Vart femte år ser man över själva innehållet i läroplanen för distriktet. (I USA har man ofta lokala läroplaner.)
2. Hur vet vi att våra elever faktiskt har tillgodogjort sig innehållet? Med andra ord, hur mäter vi och skaffar data om elevernas resultat?
3. Hur kan vi hjälpa eleverna att ta till sig innehållet? Då sätter man fokus på själva instruktionsmetodiken och den professionella utvecklingen av pedagogerna.
4. Vad gör vi om några elever redan kan innehållet och andra inte har tillgodogjort sig det? Detta sätter fokus på hur man individualiserar och följer upp både för de snabba och för dem som behöver extra hjälp.

Man jämför sig med andra skoldistrikt lokalt och nationellt och anstränger sig även att göra internationella jämförelser.

JoAnn Sternke betonade vikten av att vi själva ställer oss frågan – hur går det för oss?

Jag kan bara uppmuntra skolor att faktiskt försöka svara på dessa viktiga och ofta avgörande frågor. Vi har fantastiskt fina grundvärderingar och en god bas i Sverige, men alldeles för litet koll på hur vi faktiskt lyckas – och vad man gör åt det när det inte går så bra.