Följa John

Hur har utvecklingen inom skolväsendet lett fram till dagens skola?

1842 infördes en allmän folkskola i Sverige. Detta för att tillgodose det ökande behovet av en allmän utbildning. I 120 år existerade sedan ett komplext system med parallella skolformer, där folkskolan och realskolan utgjorde två delar. Vid 1962 års skolreform lades grunden till dagens grundskola, som är gemensam för alla barn och ungdomar.

I 1962 års läroplan infördes att årskurs 1 – 6 blev gemensam för alla elever, medan en differentiering skedde i årskurs 7 och 8, beroende på tillvalsämnen och främmande språk. I årskurs 9 valde eleverna en av nio olika linjer, varav den ena var gymnasieförberedande, fem var halvteoretiska och tre yrkesinriktade.

1969 års läroplan gjorde att linjevalet i årskurs 9 försvann, och slutbetyget, oavsett det tillval som eleven gjort, gav kompetens för att söka vidare till gymnasieskolan. I läroplanen tillkom också två veckotimmar ”fritt valt arbete” för årskurs 7 – 9. Här kunde den kommunala skolstyrelsen bestämma vilka kurser och ämnen som skulle ingå.

1980 års läroplan tillkom efter en stor utredning i början av 70-talet. SIA, utredningen om skolans inre arbete, pågick i fyra år och kom att ligga till grund för en del av de nya reformerna. Skolans ansvar för eleverna blev nu större, och kom att avse mer än skolans ämnen och tiden för lektionerna. Detta ansvar skulle delas med annan personal från t.ex. föreningar och organisationer i samhället. Inom läraruppgiften var det helheten som betonades, man fick inte bli för specialiserad. En av de stora skillnaderna mot tidigare läroplaner var att nu skulle det ordnas temastudier inom ramen för de allmänna ämnena, och kommunerna skulle själva planera för dessa. Nytt för denna läroplan var att den fastställdes av regeringen och härmed blev en betydligt mera bindande föreskrift än tidigare läroplaner, som ju fastställts av skolöverstyrelsen.

1994 års läroplan är den nu gällande läroplanen. Dess upplägg beskrivs på annat ställe här i boken. Lpo 94 liknar inte de tidigare läroplanerna. I denna nya läroplan skiljs undervisningsinnehåll och kunskapsmål åt.

Endast målen anges i kursplanerna och det överlåts till lärare och elever att välja lämpligt innehåll i undervisningen för att nå dessa mål. Det är inget som funnits i tidigare läroplaner. Synen på kunskap och lärande skiljer sig också mycket från tidigare läroplaner.

Implementeringen av Lpo 94 har fått mycket kritik. Nu när det återigen diskuteras ny läroplan och nya reviderade kursplaner, får vi hoppas att alla inblandade i arbetet tar fasta på de lärdomar som dragits så att implementeringen går smidigare denna gång.

Läs mer om skolhistoria

Sixten Marklund, Skolan förr och nu: 50 år av utveckling, Liber Utbildning, 1984

Gunnar Richardson red., Ett folk börjar skolan. Folkskolan 150 år 1842-1992, Allämna Förlaget, 1992

Läs mer om kritiken mot Lpo 94 i utredningen: Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, SOU 2007:28