Följa John

I denna medievärld med snabba klipp, stora förändringar och brist på tid är det lätt att behandla viktiga ämnen i ett alltför högt tempo. Som pedagog syndar jag ofta. Av rädsla för att ”tappa gruppen” och tråka ut åhörarna eller deltagarna ser jag till att växla aktiviteter och hasta från det ena ämnet till det andra.

I skolans värld är det här ännu tydligare. Bland det värsta jag vet är när redovisning-en av ett grupparbete eller ett enskilt arbete kommenteras på mindre än en minut, för att man sedan ska kunna släppa fram nästa grupp eller person. Utan utvärdering blir det knappast ett bättre resultat nästa gång. Utan klargörande, analyserande frågor höjs inte kvaliteten på elevernas tänkande.

Här är exempel på överväganden du bör göra, när du som pedagog eller ledare ska ta ställning till hur mycket du ska våga stanna upp och gå på djupet.

• Vad är det du egentligen vill lära ut och vilket budskap vill du föra fram? Är till exempel processen att söka, bedöma och bearbeta information viktigare än själva innehållet i ett projekt, bör du ta god tid på dig att bearbeta ”processen” så att det inte bara blir en redovisning av resultatet.

• Hur vill du berika eller fördjupa deltagarnas tänkande eller attityder? Återigen är problemet att vi ofta bara fokuserar på innehållet utan att fördjupa förmågan till analys och eftertanke. Är ditt syfte att påverka tänkande och attityder, kräver det uppföljning genom samtal, diskussion och ifrågasättande.

• Avsätt tid till fördjupning. Är det inte nästan alltid så att ett projektarbete eller grupparbete tar mer tid än man hade tänkt sig? Om det är så för dig, planera därefter. Bearbetningstiden är lika viktig, om inte viktigare än själva arbetet eller redovisningen.

• Sätt arbetet i ett större perspektiv. Att gå på djupet innebär också att man tar sig tid att jämföra med tidigare arbeten. Hur har vi utvecklats? Vad gör vi bättre nu? Vad behöver vi tänka på inför nya projekt?

Framförallt handlar det om att våga göra saker långsammare, istället för fortare.