Följa John

av Lars-Eric Berg

Fredrik hade specialundervisning.

Redan på dagis drog han sig undan de andra barnen och lekte helst ensam. Så fort det blev oroligt i gruppen gick han därifrån. När han började i skolan dröjde det bara några dagar innan han smet ut ifrån klassrummet och vägrade gå in igen, vad läraren än lockade med. Mamma var med under en kortare period för att ge trygghet och stöd till pojken i skolsituationen. Men inget hjälpte.

Fredrik ville inte gå in i klassrummet.

Det gjordes utredning på honom. Skolsköterskan kontrollerade syn och hörsel. Resultaten visade att allt var normalt. Psykologen hittade inget anmärkningsvärt. Det fanns heller inte några intellektuella hinder för skolgången. Men när man skulle ta pojken till skolan vägrade han åter att gå in i klassrummet.

En barnpsykiater på landstingets sjukhus tog sig an fallet och konstaterade att Fredrik led av klassrumsfobi. Med den diagnosen sattes Fredrik i en liten grupp med max sju elever för att få lugn och ro. Till en början gick det bra, men när antalet utagerande grabbar i gruppen blev för stort drog Fredrik sig undan även här.

Skolan inredde nu en vrå i det angränsande materielrummet där man satte hans bänk och där han fick arbeta med de uppgifter läraren gav honom.

När jag träffade Fredrik gick han i femman. Han hade inte några inlärningsproblem. Inte heller hade han svårt att sitta stilla och koncentrera sig i sin lugna miljö. Upprepade försök hade gjorts under åren att placera honom i klassrummet tillsammans med ”sin klass”. Alla försök hade varit förgäves.

Fredrik var lite okoordinerad så han fick i uppgift att göra en del enkla rörelser. Jag ville också undersöka hans språkljudsuppfattning genom att göra ett audiogram, men fick beskedet att skolsyster inte hittat något fel på hans hörsel.

Jag gjorde ändå en test av hans ljuduppfattning. Min undersökning visade att Fredrik uppfattade ljud på -10 dB på båda öronen inom diskantområdet. Han kunde bildlikt tala ”höra löven slå ut”. -10 dB är 10 (tio) gånger svagare än det test på 20 dB som skolhälsovården gjorde.

Vårt test visade också att han även hade mycket känslig hörsel i basområdet.

Testresultaten förklarade hans beteende. När Fredrik kom in i en ljudmiljö med stojande barn reagerade han kraftigt. Han uppfattade klassrumsljuden som att det gjorde ont i öronen – och följaktligen drog han sig undan. Likadant gjorde han när han kom in i varuhus och affärer – speciellt om det fanns musik. Han reagerade på plötsliga ljud i TV och hade aldrig gillat de bullriga tecknade barnprogrammen.

Vi satte in lyssningsträning med Kjeld Johansens träningsprogram*. Den innebär att man på CD spelar in specialkomponerad musik som anpassats efter Fredriks hörselkurvor.

Fredrik lyssnade på CD-skivorna dagligen med hörlurar under drygt ett halvt år. Han märkte att hans ljuduppfattning förändrades, vilket besannades i de återkommande språkljudstesten.

Familjen märkte att han kunde klara sig bättre i affärer. Han drog sig alltmer sällan undan till sitt rum. I skolan flyttade han ut ur sin vrå i materielrummet in till klassrummet.

I sexan började han i ”sin klass”. Han kunde nu stå ut med stojet i klassrummet och han klarade sig bra. Hans ”klassrumsfobi” hade gått över.

Många barn har idag problem med att kunna rikta sitt hörande. Det beror ofta på att de hör ”för mycket” på låga frekvenser. Det gör att de får svårt med koncentrationen, de uppfattar inte det som sägs i klassrummet korrekt, hörselbarken blir överbelastad och ”stänger av” för att skydda hjärnan.

En speciell svårighet vid dessa problem är att det är svårt för barnen att ha referenser för hur de själva hör. De allra flesta elever tror att alla andra uppfattar ljud som de gör.

Kjeld V Johansen, PhD, har ägnat större delen av sitt liv till att utveckla en metod för att hjälpa dyslektiker med ljuddiskriminering. Den specialkomponerade musiken bearbetar sensibiliteten i hörselbarken. Det vill säga att den påverkar tolkningen av ljudintryck så att känsligheten i utvalda frekvensområden förändras. Då förändras också elevens uppfattning om ljuden.

Den typ av tester vi och skolhälsovården gör skiljer sig något från varandra.

Skolhälsovården

Skolhälsovården undersöker med audiometer (pipljud) om eleven hör ett ljud med ljudstyrkan 20 dB, vilket motsvarar låg samtalston, från baston på frekvensen 125 Hz upp till diskantton på 8000 Hz. Det svenska språkljudsområdet ligger inom dessa gränser. Om eleven hör alla frekvenser på båda öronen var för sig anser man att hörseln är fullgod.

Våra tester

Vi undersöker samma frekvenser, men utgår från 20 dB på varje frekvens och försvagar ljudet stegvis med 5 dB i taget tills klienten inte längre uppfattar ljudet. dB-skalan är logaritmisk. Det innebär att ljudstyrkan halveras för var tredje dB.

Vi pendlar vid gränsen för klientens ljuduppfattning tills vi fått säkra indikationer på var gränsen för hans hörande går. Därefter flyttar vi till nästa frekvens. Vi upprepar proceduren för varje öra. På det sättet får vi fram kurvor för elevens gräns för hörande på alla frekvenser på både höger och vänster öra.

Vi gör också ett dikotiskt test där klienten lyssnar på betydelselösa konsonant – vokal – konsonantförbindelser, som Tik, Lym, Bat, Ris, Lir, Myl etc från en CD.

Av testen kan vi avläsa om eleven hör för mycket, om han/hon uppfattar alla språkljud, vilket öra som är dominant och vi kan se om hörselkurvorna korsar varandra, vilket brukar ge oklar ljudbild.

Utifrån de resultat våra lyssningstest visar bränner vi CD-skivan med specialkomponerad musik som eleven ska lyssna på i tio minuter dagligen under minst tio veckor.

Kontakt

Mer om metoden och var i Sverige du kan komma i kontakt med personer som arbetar med Johansens metod hittar du på hans hemsida www.dyslexia_lab.dk

___

Lars-Eric Berg har arbetat med undervisning hela sitt yrkesverksamma liv. Om det hade funnits ADHD när han gick i skolan skulle han ha fått den stämpeln. Trots att han kunde läsa och skriva ville hans lågstadielärare att han skulle gå om första klass eftersom han var så livlig. Sedan 1985 har han arbetat med barn och ungdomar som haft olika slags svårigheter i skolan, sedan 2002 på Alla Sinnen i Södertälje, www.allasinnen.se.

Lars-Eric har även arbetat som rektor vid Svenska skolan i Addis Ababa, Etiopien under fyra år. Han har också skrivit ett tiotal läroböcker.

___

En berättelse ur boken SOHLhistorier (ISBN 878-91-88822-13-0) av medlemmarna i föreningen SOHL, Svenska organisationen för holistiskt lärande. www.sohl.nu

Beställ via AdLibris: SOHLhistorier . Pedagogiska berättelser som lyfter