Följa John

av Lasse Frisk

På somrarna när jag var barn bodde farbror Willy på tomten bredvid.

Farbror Willy kunde massor av saker som var spännande och intressanta för oss barn. Han kunde spela krocket, kasta pil, spela pingis, fiska och lägga nät. Han inte bara kunde det utan han fullkomligt älskade att göra allt detta.

Det var med ett äkta och stort engagemang som han introducerade oss barn i dessa olika lekar och spel. Visserligen förstod vi väl hur man slog på ett klot med en klubba eller kastade pil på en tavla, men farbror Willy förädlade verkligen våra kunskaper. Han visade hur man skulle hålla krocketklubban för att få ut mesta möjliga effekt av slaget, han berättade hur man skulle kasta pilen, han lät oss pröva hur man la nätet. Han gav oss feedback.

Engagemanget och entusiasmen hos farbror Willy var en viktig del i lärandet. Man kände att han tyckte det var kul att göra detta med oss. Leksinnet fanns hela tiden med i bilden.

Vi barn kände oss som jämlikar i mötet med farbror Willy och vi blev verkligen tagna på allvar. Till exempel fick aldrig någon stå framför den som kastade pil då säkerheten var viktig. Skulle vi lägga nät så skulle vi ha flytvästar på, osv.

När vi la nät eller fiskade fick vi från början lära oss att då ingick också att ta reda på och rensa fisken, liksom att rensa näten från sjögräs. Vi fick ta eget ansvar.

Farbror Willy inspirerade oss att utveckla våra kunskaper och många var de gånger vi stod i källaren på landet och försökte skapa nya intressanta fiskeredskap.

Hur är en bra chef?

En av de bästa chefer jag haft är Anders. I den första kontakten oss emellan – vid en information för all personal när Anders tillträtt som VD – stod han i dörren och välkomnade alla personligen. När jag kom fram till Anders så sa han ”dig har jag berömt redan”. Jag blev förvånad. Vi hade ju aldrig träffats. Faktum var att Anders på sin rundvandring i huset, som ny VD, själv lagt märke till att utbildningsavdelningen, där jag var chef, som enda ställe hade mål visualiserade och uppsatta på väggen. Det var härligt att bli uppmärksammad och få beröm direkt och det lyfte mig.

Vid ett annat möte, något senare, så frågade Anders: ”Tycker du att företaget tar tillvara på din kompetens?” ”Nej, inte tillräckligt, svarade jag och så berättade jag vad jag sysslat med på andra ställen, som kunde komma företaget till godo. Vid ett samtal senare gav Anders mig i uppdrag att sätta igång med flera av de saker jag berättat om.

Den frågan som Anders ställde: ”Tycker du att företaget tar tillvara på din kompetens?” var helt avgörande för min utveckling under de kommande åren. På det sättet kunde jag lyfta fram det jag var bra på och detta var positivt för min och företagets utveckling.

Ett coachande förhållningssätt

Det talas ofta om att chefer ska använda sig av ett coachande förhållningssätt. Begreppet ett coachande förhållningssätt innebär bland annat att man som chef frågar efter svar innan man presenterar en egen lösning. I och med Anders fråga ”Tycker du att företaget…” fick jag möjlighet att vara delaktig och själv reflektera över på vilket sätt jag bäst skulle kunna bidra till organisationens utveckling.

Konsten som chef och ledare är att fråga, lyssna, fråga mer, lyssna mer och kontrollera att man förstått rätt.

Konsten att fråga

Ur Lena Börjesons bok Pocketcoachen hämtar jag följande om konsten att fråga:

• Vad, hur skulle du…?
• På vad sätt kan du utveckla…?
• Är det så här du menar?
• Vad är problemet, som du ser det?
• Vad är det värsta som kan hända?
• Vad skulle det bästa för dig vara, om det här blev löst?
• Vad vill du kunna om ett år? Dvs ställ gärna utmanande frågor.
• Vilka tre saker är viktigast för dig? Ge gärna stöd i att prioritera.
• Var inte för snabb. Våga invänta svar. Att tänka måste ibland få ta tid.

Du som är chef! Fundera över vilka frågor du borde ställa till någon av dina medarbetare.

Sätt mål och följ upp

I begreppet coachande förhållningssätt ingår också att hjälpa till att sätta mål och att följa upp dessa. Bara för att man som chef ställer frågor innebär det ju inte att man slutar leda.

Anders visste, med stöd av sin fråga, bättre inom vilket område jag kunde vara till störst nytta.

Nästa steg var att komma överens om vad som skulle uppnås. Detta formulerades i tydliga, tidsatta, utmanande men realistiska mål. OCH vi var extremt noga med att vi hade uppfattat dessa på samma sätt. De var nedtecknade och till och med underskrivna. Inskrivet i målkontraktet var också när målen skulle följas upp. Följa upp är bra att göra inte bara efteråt, utan också på vägen mot målet. På så sätt kan du som chef upptäcka om och när medarbetaren behöver stöttning.

Formulera ett mål för dig personligen som är tydligt, tidsatt, utmanande och realistiskt! När ska du ha uppfyllt detta mål?

Förmåga att möta på samma nivå och att leda

Farbror Willy kunde visserligen mer om det han hjälpte oss att lära, men han mötte oss alltid på vår nivå. ”Grabbar, ska vi ta ett parti krocket” kunde han säga. Han var som en av oss när vi spelade, men en som kunde mycket mer än vi. Anledningen till att vi lärde oss så mycket av honom var att han mötte oss på vår nivå, när han lärde oss nya saker.

Han visade hur man skulle hålla krocketklubban för att få ut mesta möjliga effekt av slaget. Han berättade hur man skulle kasta pilen. Han lät oss pröva hur man la nätet.

Att mötas på medarbetarens nivå och villkor är en nyckel till att skapa god kommunikation och därmed lyckas med att vara en coachande chef.

I boken Leda med förtroende skriver Charlotte Alexandersson och Susanne Pettersson:

Att möta är

• att se, lyssna på och vara fysiskt närvarande.

• att använda ord, språk och tonläge som medarbetarna.

• att möta på samma kunskapsnivå.

Att inte möta är

• att lyssna okoncentrerat och ha tankarna på annat håll.

• att börja prata om annat än medarbetaren vill.

• att använda fackuttryck som inte är bekanta.

• att vara ”på väg någon annanstans”.

Du som är chef ! Fundera över vad du kan utveckla när det gäller att ”möta” dina medarbetare.

Feedback/Återkoppling

Farbror Willy gav oss ofta feedback/återkoppling på det vi gjorde.

Vi fick både ris och ros.

”En riktig fiskare rensar sitt nät och sin fisk”, sa han. ”Rensar ni inte nätet grabbar så fastnar inte fisken nästa gång.”

Nyckeln i den återkopplingen är ”så fastnar inte fisken nästa gång.” Ofta är vi så slarviga i vårt sätt att ge feedback, att vi missar effekten eller konsekvensen av ett beteende. Konsekvensen av att inte rensa nätet hade blivit att vi inte skulle få fisk nästa gång. Om detta verkligen var fallet vet jag inte, men vi ville aldrig riskera detta.

Att beskriva konsekvensen av ett beteende är viktigt både när man ger ris och när man ger ros. Att få klappar på axeln och ”Du är bra”-kommentarer är väl bra, men det är också bra att veta VAD man gjort bra och vad konsekvensen av det goda beteendet innebär.

Exempel negativt

”När du kommer för sent till våra möten känner jag mig lurad på tid och stressad, vilket leder till att våra möten blir sämre.”

Exempel positivt

”På våra möten är du alltid aktiv och kommer med bra förslag.  Detta leder till att vår verksamhet utvecklas snabbare.”

Min erfarenhet är att det absolut svåraste i chefsrollen är att ge negativ återkoppling. Detta behöver man som chef träna på.

Formulera några feedbackmeningar där du får med konsekvensen av beteendet.

Glädje och entusiasm

Att hitta förebilder och att låta dessa ”stå modell” för dig själv och din egen utveckling är både bra och roligt. Jag har här låtit Farbror Willy och Anders vara mina förebilder inom coaching och ledarskap.

Förutom de egenskaper och färdigheter jag nämnt, vill jag avslutningsvis peka på glädjen och entusiasmen.

Att farbror Willy hade leksinne har nog redan framgått. Detta tillsammans med entusiasmen bidrog till att det var roligt att lära sig. Att ha nära till skratt och att kunna skapa en positiv stämning är viktigt i chefens roll som coach.

Fundera över någon person som är eller har varit en god förebild för dig. Vad hade denna person som fick dig att växa? Hur kan du låta detta bli en del av ditt sätt att leda eller coacha?

___

Lasse Frisk har arbetat med Ledarskap och Praktisk Pedagogik i 25 år. Ett att i många år jobbat som utbildningschef och internkonsult inom olika företag driver nu Lasse sin konsultverksamhet inom Konsulthuset Vascaia. Lasse håller gärna kurser och seminarier med arbetar i lika hög grad med företagsanpassade utvecklingsprogram och som individuell coach. Exempel på kurser Lasse håller är Ledarskap för nya chefer, Praktisk Pedagogik för kursledare och Effektiva Möten. På hemsidan www.lassefrisk.se finner du mer information om kurser, verksamhet och exempel på uppdrag och kunder.

___

En berättelse ur boken SOHLhistorier (ISBN 878-91-88822-13-0) av medlemmarna i föreningen SOHL, Svenska organisationen för holistiskt lärande. www.sohl.nu

Beställ via AdLibris: SOHLhistorier . Pedagogiska berättelser som lyfter