Följa John

Pedagogisk forskning under våren 2009

Sammanställningen är gjord utifrån notiser publicerade i Nytt om Skola under vårterminen 2009. Mycket av materialet bygger på redovisningar från www.forskning.se

Föräldrarollen

Som en del av ett internationellt forskningsprojekt har Lucas Forsberg disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om vardagen i åtta svenska medelklassfamiljer. Forsberg har valt familjer med skolbarn, där båda föräldrarna arbetar minst 75 %.

Han konstaterar att mycket av familjelivet kretsar kring barnen. Alla vill ha mer tid med sina barn. ”Föräldrarna har en idealiserad bild av hur de, avskärmade från allt annat, kan ge barnen sin odelade uppmärksamhet.” Men vardagssysslorna sätter stopp.

När det gäller läxläsning upplever föräldrarna en svår balansgång. De förväntas vara engagerade i barnens skolarbete, men inte så engagerade att de hjälper barnen för mycket med läxorna. Den vanligaste konfliktorsaken mellan barn och föräldrar är just läxläsning.

Underpresterar inte

Internationellt adopterade pojkar, förutom de födda i Korea, som grupp ligger när det gäller slutbetygen i nian något lägre än genomsnittet i riket. Tidigare har man ansett att det kan bero på psykiska problem som uppstår i samband med adoptionen. En ny studie motsäger detta.

Forskarna har jämfört resultaten från de intelligenstest som görs i samband med mönstringen med de individuella slutbetygen från nian. I denna jämförelse ”presterade de adopterade pojkarna bättre och hade högre betyg än andra pojkar med motsvarande förutsättningar”. Detta kan bero på att de adopterade barnen erbjuds en stimulerande miljö i adoptivfamiljen.

Sexuella trakasserier

Neil Duncan har studerat mobbning och trakasserier flickor emellan. Studien gäller engelska förhållanden men kan vara av intresse även för svensk skola.

Duncan har intervjuat 15-åriga flickor vid sju skolor i England. Han menar att problemet med mobbning flickor emellan är underskattat.

Duncan pekar på att det finns en social hierarki i flickgrupperna, med populära flickor som utövar ett stort inflytande, ofta i negativa termer, över jämnåriga. Klasskamraterna känner tryck att klä sig rätt, ha rätt frisyr och sköta sina kroppar. De som inte passar in utsätts för olika typer av trakasserier, ofta med sexuella förtecken. De kan kallas horor eller osexiga beroende på situationen. Det händer att ledarflickorna pressar pojkar att medverka i utstötningen.

Duncan pekar på att de utsatta ofta inte vill berätta om sin situation. Istället låtsas de vara sjuka eller skolkar för att undvika trakasserierna. Han har träffat flickor som val att skolvägra eller att byta skola mitt under läsåret.

Betygsforskning

Alli Klapp Lekholm har skrivit en avhandling om betyg, baserad på en databas med 100 000 elevers slutbetyg och enkätdata för 9 000 av dessa elever.

Klapp Lekholm har kommit fram till att 3-5 % av betygen beror på andra faktorer än elevernas kunskapsnivå. Detta gäller flickor i högre grad än pojkar. Flickornas större intresse för skolan är en av förklaringarna till att de har högre betyg än pojkarna. På skolor med många elever som har lågutbildade föräldrar spelar faktorer som intresse och motivation stor roll för vilket betyg eleven får.

Problemen läggs hos eleven

Anna-Lena Ljusberg har doktorerat vid Stockholms universitet på en avhandling om elever i särskilda undervisningsgrupper. Hon har under två år följt tio sådana undervisningsgrupper med elever 9-12 år gamla. Eleverna var placerade i grupperna på grund av koncentrationssvårigheter.

Ljusberg påpekar att hälften av eleverna inte har någon formell diagnos. För det mesta har skolan inför placeringen sett svårigheterna som individuella egenskaper hos eleven. I den särskilda undervisningsgruppen ses eleverna inte som ”kompetenta medaktörer”, varken av lärarna eller av eleverna själva. Ljusberg påpekar att detta står i motsats till skolans styrdokument.

Kreativa lösningar stoppas

Agneta Knutas har i en avhandling för Örebro universitet studerat hur enskilda lärares initiativ och kreativitet hämmas av skolans organisation. Hon säger att lärare inte ges ”den auktoritet som borde gå hand i hand med uppdraget”, och menar att lärarna ”befinner sig i ett spänningsfält där det egna uppdraget och den egna kreativiteten hamnar på kollisionskurs med de nationella och lokala direktiven”.

Knutas skriver att arbetslagen inte alltid får det mandat de är tänkta att ha. Skolornas ledningsgrupper har ofta som uppgift att förhindra att det spretar för mycket på skolan. ”Min studie visar att ledning och organisation bryter in och fattar beslut i frågor som lärare i laget har fått mandat att råda över.” Det leder i sin tur att lärarnas engagemang ”går till spillo”.

Mer undersökande

Per Högström har vid Umeå universitet lagt fram en avhandling kring NO-laborationer i grundskolan. Avhandlingen bygger på fyra delstudier, med intervjuer, analys av laborationsinstruktioner och videofilmning av laborationer.

Högström konstaterar att eleverna inte alltid är medvetna om målen med laborationerna. Arbetet och instruktionerna inriktas oftare på aktivitet och upplevelse än på undersökande arbetssätt utifrån kursplanerna. Eleverna tränas inte att genomföra undersökningar och stimuleras inte till reflektion över vad laborationerna visar.

Högström drar slutsatsen att det är ”viktigt att uppmärksamma laborationernas mål för att tydliggöra vilka kunskaper och färdigheter man vill ge eleverna möjlighet att utveckla via det laborativa arbetet”.

Bättre logik, sämre ordförståelse

Göteborgs universitet genomför vart femte år en stor grupp 13-åringar i tre olika intelligenstest. Undersökningarna har genomförts i snart 50 års tid.

Den senaste undersökningen visar att ungdomarna idag klarar sig betydligt bättre på det logiska testet än de jämnåriga för 50 år sedan. Den ansvariga menar att dagens elever därför har minst lika goda förutsättningar att tillgodogöra sig matematikundervisning som eleverna på 1960-talet. Försämrade resultat måste därför bero på andra faktorer, som metodik och lärarkompetens. Även den spatiala förmågan har blivit bättre med åren.

Däremot sjunker resultaten på det verbala testet. Det kan bero på att många av orden som ingår i provet är ovanliga i dagens svenska. Dagens ungdomar har inte har sämre ordförråd än ungdomarna på 1960-talet, med ”det består av delvis andra ord”.

Kompisar viktiga

Lottie Lofors-Nyblom har i sin forskning jämfört läroplanens idealbild av eleven och vad eleverna själva tycker. Hon har haft gruppsamtal med nioåringar för att ta reda på det senare.

Det eleverna sätter värde på är kamratrelationerna. Att lyckas eller misslyckas i skolan är en fråga om att skapa relationer med de jämnåriga. För att göra detta måste eleverna lära sig behärska de outtalade regler som finns för hur man ska vara. De som misslyckas med att behärska dessa regler riskerar att bli uteslutna ur gemenskapen.

Lofors-Nyblom pekar på motsägelsefullheten mellan skolans ambition till individualisering och elevernas mer kollektiva strävanden. Hon anser att praktiskt-estetiska ämnen skulle kunna bidra till att skapa kollektiv gemenskap, som grund för att öka kraven på eleverna i basämnena.

Framgångsrika rektorer

Monika Törnsén har studerat rektorer vid framgångsrika skolor, skolor som lyckas både når goda kunskapsresultat och har ett bra social klimat. Avhandlingen bygger på studier av 24 st 7-9-skolor i tolv kommuner.

Rektorerna menar att ett framgångsrikt skolledarskap bland annat bygger på goda relationer med lärarna och att man som rektor har stöd från den kommunala nivån. Rektorerna arbetar med skolans struktur och engagerar sig i vad som händer i klassrummet. De arbetar med både elevers och lärares lärande. Rektorerna skapar goda kontakter med vårdnadshavare och andra kommunala chefer, samt söker internationella samarbeten.

Törnsén sammanfattar: ”En rektor som engagerar sig i skolans kärnprocesser gynnar helt enkelt skolans resultat.”

Datorns fel?

Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet, har studerat hur elever hanterar digitala läromedel, och de digitala läromedel som helt ersatt läroboken. Hon har funnit att eleverna ofta när de kör fast tror att det är fel på datorn istället för att kontrollera vad de själva har gjort.

Lantz-Andersson hävdar utifrån studien att de digitala läromedlen inte är helt självinstruerande som det ofta påstås, och behovet av en fysiskt närvarande person är lika stort vid arbete med digitala läromedel som vid traditionell undervisning med läroböcker.

Idrott och hälsa

Jan-Eric Ekberg, Malmö högskola, har jämfört vad som står i kursplanen för idrott och hälsa, vad lärarna säger att de erbjuder i undervisningen och vad som faktiskt erbjuds.

Han säger sig ha funnit stora skillnader mellan vad som sägs i kursplanerna och hur ämnet praktiseras i skolår 9. Kursplanens fokus ligger på hälsa, men för lärarna är den fysiska aktiviteten och idrotten det viktigaste.

Ekberg menar att de luddiga formuleringarna i kursplanen gör att ”krafter utifrån fått inflytande”. Ämnet påverkas i hög grad av det idrottande som bedrivs inom föreningslivet, även det faktum att många idrottslärare själv har idrottskarriärer bakom sig påverkar.

Sammanställningen gjord av

Lars Nilsson, redaktör för Nytt om Skola

Mer information om Nytt om Skola, grundskolans nyhetsbrev, finns på www.lakiskriv.se