Följa John

av Lars Nilsson.

Vi talar om vikten av läsning, men jag påstår att det är lika viktigt att lära sig skriva. Grovt generaliserat skulle man kunna säga att vi genom läsandet tar del av andras tankar och erfarenheter, men genom skrivandet uttrycker vi egna tankar och vidarebefordrar våra erfarenheter. Genom skrivandet skapar vi upplevelser för andra.

Målet för läsundervisningen är att göra eleverna till mogna läsare, det vill säga läsare som kan läsa olika typer av texter med olika lästeknik, och som kan läsa mellan raderna. Den mogna läsaren interagerar med texten.

På samma sätt kan vi tala om mogna skrivare, som kan skriva olika typer av texter, och förstår att det krävs olika typer av språk och språkriktighet för olika situationer. Den mogna skrivaren kan uttrycka sina tankar i skrift så att läsaren förstår dem.

Ingvar Lundberg säer att det krävs 5 000 timmars läsande för att bli en mogen läsare. I in senaste bok, ”God skrivutveckling”, säger han att det krävs lika många timmar för att bli en god skrivare. Då inser alla att skrivträningen inte enbart är en fråga för svensklärarna, och faktiskt inte enbart för skolan. Ingen blir en mogen läsare genom att bara läsa i skolan och ingen kan utveckla sin skrivförmåga om han/hon inte också skriver utanför lektionstid. En av skolans uppgifter är att stimulera eleverna till skrivande och visa på användningsområden för skrivandet.

Det finns kopplingar mellan läsande och skrivande. Jag är säker på att den som själv skriver regelbundet läser på ett annat sätt än den som inte gör det. Genom att själv ha brottats med formuleringsproblem kan man uppskatta goda berättare på ett djupare sätt. Men man blir inte automatiskt en god skrivare bara för att man läser mycket.

En av de bästa pedagogiska böcker som skrivits, Lars Norströms ”Svenskämnets röda tråd”, beskriver många sätt att tala med elever om deras läsupplevelser. I slutet av boken kommer Norström in på skrivningen och menar att man, om man vill använda läsningen som stöd för skrivningen, måste hjälpa eleverna att fokusera på olika delar. Man kan läsa första sidan i ett antal böcker för att få underlag för att lära sig att fånga sina läsare med en bra inledning, eller studera miljö- eller personbeskrivningar, eller varför inte hur en debattör lägger upp sin argumentation.

Oavsett hur vi gör måste vi hjälpa eleverna att utveckla skrivandet, både de tekniska delarna som stavning och meningsbyggnad, och de innehållsmässiga, som ordförråd och formuleringar. Det bästa jag sett i den vägen är det engelsmännens arbete med ”writing scaffolds”, ett forskningsarbete på Exeter University, där man utvecklat stödstrukturer för eleverna att använda i samband med att de skriver texter av olika slag. Har i tio år med spänning väntat på att deras resultat ska få genomslag i Sverige.

Detta är en bearbetad artikel ur Nytt om Skola nr 3 våren 2009. Mer information om Nytt om Skola, grundskolans nyhetsbrev, finns på www.lakiskriv.se